Foto: Sanna Blåvarg

Är det okunskap om hur den vita sparrisen ska hanteras som gör att den inte köps i samma omfattning som den gröna? Eller tycker ni att den tar för mycket tid att pyssla med? Ok, det är ju inte så att man bara slänger ner den direkt i pannan eller på grillen som med den gröna, men herregud, smaken! Det är ju verkligen värt det lilla extra pysslet för att få njuta av denna fina, tidiga primör. Dessutom får det vara slut på att äta grön sparris mitt i vintern som fraktats från bland annat Afrikanska länder. Vi hjälper till att utarma deras jordar och vattenbestånd för att få äta träiga stackars gröna stänglar som knappast har mycket gemensamt med dem som vuxit på t ex Österlen eller på Gotland i maj och juni. Det må väl vara okej att äta grön sparris från södra och mellersta Europa när vi längtar som mest, men snälla vi alla, det får vi nöja oss med. Då är det bättre att vi hjälper dem att odla mer hållbara grödor.

Är jag gammeldags och sentimental när jag påstår att råvaror och maträtter vi fått längta efter för att äta i säsong faktiskt smakar så mycket godare?Jag råkar ha lyckan att få bo nära världens mysigaste mataffär http://garpes.se där jag köpte vit sparris idag.

Då kom jag på att jag tänkt skriva om den vita sparrisen en tid, då jag förstått att den är oförtjänt bortglömd hos oss. I Tyskland frossar man i vit sparris så här års.  Jag tror att vi får köra en liten vit sparrisskola. Inte gällande näringsämnen och sådant, utan om hur den hanteras. Om ni undrar vad de A:n som ofta står på skylten vid den vita sparrisen står för så är det en storleksbenämning. AA eller AAA (då tre A är de tjockaste). Vit sparris är nämligen mycket god när den är tjock, medan den gröna då lätt blir träig.

Innan vi övergår till praktikaliteter så ska jag bara slå död på myten om att grön och vit sparris är samma sak. Den vita sparrisen växer under jord och ska kupas väl så att den inte utsätts för sol, annars kan den anta en violett ton som gör den besk i smaken (köp alltså inte vit sparris som är vackert lila). Grön sparris växer ovanför jord, men det är inte samma planta. De är väl kusiner eller syskon typ, men det alltså inte så att man låter den vita växa vidare uppåt för att sedan skörda densamma. Visserligen så stämmer det att den vita blir grön om den får växa vidare, men man äter den inte. Vill man läsa mer om den gröna så tipsar jag gärna om http://www.sparris.se där jag köper grön sparris när vi är i Skåne.De är väldigt duktiga odlare, och var tidiga med att börja odla sparris i Sverige.

Just ja, vi skulle ju ha en praktisk sparrisskola, nu ska jag inte göra utsvävningar om annat. Häng med och så kan ni väl ge den en chans? Anrätta och koka den utifrån min lilla guidning. Servera den som i Tyskland med en riktigt salt, lufttorkad skinka och en hollandaisesås. Eller varför inte med kokt, hackat ägg, fintärnat tomatkött och färsk körvel?

Vit sparris med brynt kaprissmör och mjukkokta ägg är ganska oemotståndligt också.Receptet finns här: http://www.malinlandqvist.se/recept/vit-sprris-med-brynt-kaprissmor

Foto: Lina Eriksson

1. Köp tjock sparris som har så lite sprickor som möjligt. Den ska vara vit men drar absolut åt den gula hållet. Dock ska den inte vara violett.
2. Skär bort litegrann längst ner på sparrisenstjälken. Lägg dem på till exempel en skärbräda och skala från knoppen och nedåt, men OBS! självaste knoppen är bland det godaste så den ska inte skalas det minsta lilla alls. Nu är det viktigt att verkligen få bort det lite läderartade skalet som den beska smaken sitter i. Snåla inte med skalningen. Man ser nästan när man kommer innanför det där det är vitare och mjällare.
3. Koka upp vatten i en vid kastrull.Tillsätt cirka 2 tsk salt/liter vatten samt 1 tsk strösocker/liter vatten.
4. Lägg i sparrisen och koka den i 15-20 minuter beroende på tjocklek. Jag tycker att den är perfekt när man sticker in en liten kniv långt ner på sparrisen och den går in i sparrisen men men ett litet lätt motstånd. Den ska även böja sig lätt på mitten, det kan vara en bra tumregel.
5. Lägg över sparrisen i isvatten för att avstanna kokningen om den ska ätas senare. Ska den ätas direkt kan den läggas upp direkt på tallrikar.
6. OM du ska äta sparrisen lite senare gör så här: Avstanna kokningen i isvatten som ovan. Låt den rinna av på en ren kökshandduk. Förvara svalt. Ska den ätas kokt så doppa hastigt ner den i sjudande vatten innan servering. Ska den stekas eller grillas (vilket är jättegott!) så tycker jag om att dela den i långa bitar och halvera den först, men det är en smaksak. Voilá!

Sen kan man ju så klart laga ungefär världens godaste soppa på vit sparris, receptet finns under receptfliken eller länk här bredvid: http://www.malinlandqvist.se/recept/vit-sparrissoppa

Bland mina recept hittar ni även recept med rätter på grön sparris att använda lite senare.

/Malin

Foto: Sanna Blåvarg